Kattungarnas vikt

Fifty passerade 1kg 8.5 veckor: 1036g Mini 979g Trinny 933g.

Kvällens kattmeny redo; kokt torskfilé. Senaste veckan har vi lagat all kattmat själv. Ugnsstekt kycklingfilé, kokta räkor, torsk och tom kött. De har ätit med god aptit och de efterfrågar endast ett mål blötmat per dag då och äter sedan endast Royal Canin torrfoder. Alla provpåsar vi har fått ratas omedelbart.

Efter en tuff tid...

Dags för nya tider mot hösten...jag kan inte svara exakt vad det innefattar just nu, men jobb, relation och familjen sammanfattar allt bra.

Extramamma

  Så här bra blev det två dagar senare när den värsta sorgen hade lagt sig. Molly blev världens supermamma till Tyras små :)
Värmer hjärtat att se och Tyra accepterade henne hur bra som helst och njöt av välförtjänta pauser.

Mollys tredje kull

Vi fick misstankar kring en tredje kull när Molly blev väl rund då Tyras ungar var en vecka ungefär. Tyvärr efter midnatt fick hon två barn, dödfödda. Bilden är tagen 01.32. Molly var deppig och själv satt jag och grät, men flyttade henne inte än från bolådan med hennes barn.  

Vila i frid...

hälsa Trixie.

Junosuando

Dags att släcka lyset och njuta av en ledig dag. Övertrött sitter jag och börjar läsa igenom kattannonser på nätet och kommer på tanken att söka under "Lappland" och inte bara "Norrbotten". Junosuando ligger kanske i Norrbotten och vi bor inte direkt i söder själva :)

Imorgon ledig så då ska jag ringa till "Lappland" för att se OM OM OM det kan vara vår Böna, försvunnen sedan 1½ år tillbaka...

God natt!

Hermelinen

...nästa på torsdag förmiddag. Jag har äntligen funderat färdigt och vågat ta steget att ringa. Vad kan hända mer än att det är en cysta och då kanske den går att behandla med hormoner istället för operation. Jag hoppas på positiva besked.

Hemma är det ganska lugnt. Jag söker arbete närmare, drömmer om att flytta men verkligheten är lite annorlunda just nu men flytta är något jag känner starkt för, till söder.

Dag 3

och jag har varit så trött senaste dagarna. I förrgår somnade jag redan efter 21 med gumman och igår kring 22-snåret bredvid Lill i sängen. Hon har slutat amma men då och då kommer hon med önskan om att snutta nära och det gjorde vi tills vi somnade. Nu vaknade jag redan vid 06-tiden med världens värk igen så trots att jag hade kunnat sova gick jag upp efter Panodil och nu sitter jag här och planerar dagen.
Just nu är jag svullen och vågen pekar uppåt igen. Jag har i stort sett ingen matlust utan stillar nog hungern mest med choklad. Jag vet att det inte är särskilt bra, men å andra sidan håller jag igen på annat och det är övergående.

Igår när jag pausade en stund passade jag på att beställa vårkläder från H&M och denna gång blev det faktiskt en tröja till mig själv och resten åt mina älskade, underbara.

Gumman sover själv i natt igen och det går förvånansvärt bra. Jag tror monsterperioden är på väg bort och nu kan vi skoja om de små liven om hur knasiga de är.

Idag är det typiskt aprilväder igen och det regnar och snöar om vart ute. Jag ska nog passa på att packa ihop en hel del som vi pratat om att sälja och faktiskt få ut annonserna. Så mycket som ligger och skräpar och så mycket nytt på gång.

Jag misströstar och funderar en hel del men varje gång jag gör det ändå känns tankarna lättare och jag bryter de lättare av ett leende från töserna eller något annat som får min uppmärksamhet. Jag är så tacksam att ni finns mina älskade barn. Livet känns så mycket bättre. Jag känner mig älskad och innerligt behövd varje dag och ni är så underbara.

Lill provar vingarna och senaste veckorna har hon tagit lite små, försiktiga steg för att landa i mina armar. Gumman fortsätter sin pysselperiod. Alla Squinkies och dockor bjuds på teparty och hon dukar upp en massa på sitt rum som lillasyster absolut inte får röra, eller katterna, så dörren är oftast stängd.

Nu dags att fortsätta här...jag har haft en riktigt trevlig påskhelg med mina barn och solen sken på oss. Hoppas på att veckan ska ge svar på många funderingar. Jag borde skriva mer för att lufta mina tankar. Jag borde ha tagit emot anhörigsamtal. Jag borde ha tagit emot mer stöd i mina funderingar. Det är inte en enkel vardag med en deprimerad. Det känner jag mig absolut bekväm med att skriva. Jag orkar för tillfället mest bara vardagen som den är med töserna och allt kring de. Jag orkar inte ta till mig så mycket annat. Beklagar min frånvaro, men jag ska bättra mig i sinom tid.

En härlig vårdag

ute igår. Lill var lite trött och vilade en del medan jag och Thea var ute i tre timmar i solskenet. Vi gick på en promenad först och pratade och sen ville hon på en pulktur mot skogen så jag fick lite benträning efter skoterleden mot ängarna. På hemvägen började gumman luta sig mer och mer och det slutade med att hon vilade en bra stund medan vi var ute med Lill och skottade lite grann.

Jag ringde landstinget för att få lite råd och stöd. Det visar sig att de har fått striktare regler och det med all rätt egentligen för väntetiderna hos Kvinnokliniken behöver motas ner och de som är barnlösa bör givetvis gå före. Jag blev hänvisad till Hermelinen för vidare undersökning. Värken jag drabbats mer av kan i värsta fall bero på någon ny cysta, men det kan även vara så enkelt att jag har fått en del sammanväxningar och ärrvävnad iom snitten och laparoskopin. Anyway. På måndag blir det att boka tid för ultraljud eller så väntar jag en cykel till för att se om det gör någon skillnad. Jag är inte riktigt där än att behöva gå på undersökningar men blir läget värre erkänner jag mig besegrad.

Kvinnokliniken dag 3

Vi har haft fullt upp här senaste dagarna. Tandfeber och en middagstrött tös.
Jag hann med att ringa kk och kommer få tala med en läkare på fredag morgon för att veta hur vi går vidare.

Av en händelse googlade jag en del och fann den här studien;
Pco ger ökad risk för graviditetskomplikationer

Den talar sitt tydliga språk och med mig kommer jag ta upp; Jag kanske måste ta ner mina hormonnivåer och få hjälp med att hålla sockret i balans. Jag förstår även hur jag kunde se ut som en ballong vid första graviditeten och hur mina sockervärden spikade ibland under andra graviditeten.

Alltid lär man sig något nytt och man lär så länge man lever.

Det sägs...om pms

att "de flesta" som har fött eller fått barn kommer att få lindrigare pms och tillhörande värk.
Jag tillhör inser jag de undantag som har tvärtom fått värre pms eller så har jag glömt bort hur ont jag egentligen har haft. Varje månad känns det som att äggstockarna sväller och midjan ökar på omfånget. Idag har jag värk som strålar ner mot knäna. Förra månaden när ägglossningen var på gång hade jag samma känningar.
I januari inte fullt så illa så då tog jag det med ro. Mellanblödningar har jag börjat få trots att mensen inte har kommit igång ordentligt efter amningsstoppet. Igår var första gången Lill inte alls ammade (snuttade) på ett helt dygn.

Så, kontentan av allt, är att imorgon ringer jag Kvinnokliniken för en kontroll. Den värk jag har som ökat successivt varannan vecka kan enligt mina misstankar som jag försökt förneka, tyda på att jag har en ny cysta på gång. Jag hoppas innerligt den kommer försvinna på egen hand. Annars blir det operation som våren -08.

Time will tell! Tänk om vi skulle prova en hormonkur nästa månad?