Asocial

blir jag lite då och då. Drar mig tillbaka i hemmets lugna vrå och samlar mig, laddar batterierna och bara "är".
Många tar sig inte den tiden till att stanna upp, reflektera, utvärdera och skapa nya mål.
Det är lite synd kan jag tycka, men samtidigt förstår jag de som väljer att köra på i 110, för det har även jag gjort, tills jag märkte att jag inte alls fungerar så. Det blev en ganska dyr läxa just då, men jag känner mer och mer att jag har igen det nu.
Efter en tids kraftsamlande så är det nu dags för att göra tårtbottnar till imorgon, städa katthår som finns överallt i huset och sen ska vi ta en promenad till affären och köpa lite mer ingredienser.

Tänkte egentligen åka till kära mor idag, men tiden räcker inte till innan tösens dag. Jag har helt enkelt haft dålig planering och jag gör så ibland, trots visdomsorden "Skjut inte upp till morgondagen, det du kan göra idag". Pfft, det ÄR jag !