Gott slut & Gott Nytt År ! ! !
Vi firade nyår hos mina föräldrar och bror. Thea var lite jyr kvällen innan men vilade en stund innan vi åkte iväg. Jättegod middag och trevligt att vara där och umgås. Gummans humör var väl lite växlande, men det är ju den fasen nu. Hon äter mer vanlig mat, men ibland behövs en liten styrketår mest för närhetens skull.
Vi åkte hem kring 21. Trött tös somnade i bilen och sen vaknade hon upp hemma, åt en rejäl portion gröt och sen somnade hon i min famn 23.45, så jag kunde inte fira in det nya året på ett mysigare sätt!

9 månader

firade gumman idag. Dagen till äran åt hon riktigt ordentligt och busade som aldrig förr!

Första julen med gumman

vilken härlig dag :) Jag var så blödig kvällen innan och trodde att de tidigare minnena skulle smärta för mycket och göra sig påminda, men jag ställde om under natten och vi la fram klänningen som hennes farmor stickat, strumpbyxor och röda sockar.
Vid 15-tiden åkte vi iväg. Gumman var lite växlande i humöret, men jag underhöll henne i bilen. Väl framme fick hon se morbror för första gången och sen kramas lite med mormor och morfar. Men då brast det i ett litet mammakalas. Men hon är ju liten och det är en stor omställning att komma till ett nytt ställe med lite mer människor på en och samma gång (vi var hos min mormor).
Vi har mest åkt på besök till släktingar och haft ett par vänner på besök och sen mest varit hemma, lekt och promenerat och nu senaste tiden varit oerhört aktiv med att få gumman att äta mer.
Nåväl, mer om det sen. Vi satt och pratade lite, drack glögg och gumman mjuknade lite. Sen var det dags för middag när mina kusiner och min moster kommit fram. Middagen gick ganska bra. Gumman fick öppna sitt första paket för att få fokus på annat. Hon åt lite skinkbitar och potatis, men hon började nog bli lite trött för inget var direkt så där jättebra. Majskrokar, det går alltid ner. Efter maten fick hon ny blöja och lite mat och då kändes det bättre. Mina kusiner ville prova att hålla henne och det gick också bra. Jag gick ut en sväng med min mor och sen gick larmet. Trött tös somnade i famnen och sen fortsatte hon sova i pappas famn medan han satt i en gungstol.
Vi fikade och pratade lite under tiden.
Efter drygt en timme vaknade hon och det var dags för julklappar :) Hon satt i mitt knä och vad paket hon fick. Men pappret som annars brukar vara intressant hemma när reklamen kommer, var i underläge, till fördel för alla lappar som satt fast på kläderna.

Av oss fick hon en pulka som vi provade dagen innan på väg till Gk´s. Sen köpte vi en klosshink och den sitter hon ofta och leker med och smäller klossarna mot varandra och så en pyjamas i större strl.
Av mormor och morfar fick hon kläder, fleecedress och strumpbyxor med halkskydd och en turkos mjuk hund, morbror hade köpt en grönrandig tröja och mörkbruna coola byxor. Hon behöver ju lite tuffa kläder också. Allt behöver ju faktiskt inte vara rosa på barn, fast fint är det.
Av gammelmormor fick hon en stor Hello Kitty figur och gammelfarmor hade köpt en mysig lila klänning med blommor på.
Farmor och farfar gav en massa sockar med halkskydd, en leksakslarv som blinkar och låter, en vit nalle och en skotskrutig klänning med tillhörande body och en Nalle Puh tavla.
Av min moster fick hon ett badlakan med Nalle Puh motiv och det är så välkommet för hon har snart växt ur sina badcaper.

Vid 20-tiden hade hon börjat bli lite trött igen så vi började förbereda oss på att åka hem och packade ihop eftersom. Väl hemma öppnade vi de sista klapparna och lekte en stund med gumman. Sen var det dags för lite kvällsmat och sen God natt! Helt färdig av allt julfirande. Vi satt uppe en stund men sen fick vi en välförtjänt sovmorgon allihopa.

Gumman har ätit riktigt ordentligt senaste dagarna. Hela grötportioner, hon sover bättre under nätterna, förutom senaste natten, då var det tungt igen. Men i det stora hela så vänder det till bättre tider. Gumman somnade sittandes mot pappa i förrgår och det är ett framsteg, för annars har hon oftast varit väldigt mån att få somna i famnen på någon av oss.

Jag är så tacksam, så tacksam. Nu ska jag maila jobbet för om ett par dagar firar vi in 2010 och jag ska ha planen färdig senast två månader innan jag börjar jobba!

Ta hand om er alla!

Uppesittarkväll

Igår var vi iväg till bvc bla för att se hur gumman har växt och hon börjar bli stor, 67 cm och vägde 8030. Så nu är det dags att packa undan de mindre kläderna eftersom.
Sen for vi och handlade mat i mängd och ett par julklappar till gumman. Vi har inte alls köpt speciellt många julklappar.
Ikväll tänkte jag göra rischoklad och så ska vi gå på Gk´s och titta efter lite småsaker. Annars bara ta det lugnt, se film och förbereda oss för imorgon. Jag har ingen aning om vad jag ska ha på mig, men jag får vända ut och in på garderoben. Senaste tiden har jag inte alls brytt mig om att köpa nya kläder då jag hela tiden försöker gå ner i vikt. Nu i takt med att amningen minskar så börjar det äntligen hända grejer.

I förrgår överraskade gumman oss med att somna kring 21 och så sov hon fram till 10 på morgonen. En riktig sjusovare. I morse blev klockan efter 10.....märks att hon växer.

Nu nä ska jag göra mig iordning för sitter jag här hela dagen så får jag panik ikväll!
Just ja...i nyheternas skvalp, så vet jag att kroppen "fungerar" igen, lite grann åtminstone, sen i måndags. Urk!

....Det blev gröt, skinka och äggmackor, gott var det. Och tuffa tösen tog sin första pulktur i sin Froggy på väg till Gk´s. Så söt var hon och det var riktigt kul att se sig omkring på vägen. Vi hittade en till julklapp till tösen; en telefon, för hon ska alltid ha min annars.

Nu är klockan mitt i natten och jag har grunnat klart nu för kvällen. Envis tös somnade för en stund sen. Vågar jag säga att det är efter midnatt och vi kommer INTE orka upp tidigt imorgon....så håret är en gåta om det hinner bli mörkrött imorgon. Men, väl hemma sen i soffan så vad gör väl det? Jag borde inte ödsla energi på de små sakerna utan hålla batterierna uppe för de stora!

God Jul !

Nu har min bror landat i norr!!
Imorgon är det dags att handla hem mat, lite nötter och godis. Vi får turas om så behöver inte gumman springa med i affärer fullt med folk. Får jag tid ska jag fixa lite mer rischoklad och Rocky Road.
T satt sig upp i sängen när hon väntade på oss igår eftermiddag och sen tog hon tag i spjälorna och ställde sig upp lite. Träningen verkar ge resultat, att vi går runt med henne, dansar och busar,
Svärföräldrarna var hit idag och hon ville mest bara stå och gunga i deras knä, inte sitta och kramas så mycket .
Det har varit långa nätter igen och långa dagar. Hon sover som tur var ikapp lite under förmiddagen men sen vilar hon bara max en timme och är igång. Idag har hon ätit frukost, mellanmål, middag och sen en hel grötportion igen. Hon kan!

Lilla tösen, stora tjejen snart. Jisses. Nu ikväll ser jag Blood Diamond och vi såg den ifjol också. Men jag märker hur huvudet var fullt av barntankar och funderingar på läkare och framtiden då....jag får bättre sammanhang i filmen och när de spelade soundtracket så började jag gråta.... himmel vad jag är blödig och sentimental, känner ju inte igen mig själv Jag drog katten till mig och kramade om henne. Ha ha. T sover sen ett par timmar så katten får dras med mig istället. hi hi.

Filten är min vän

frusen och trött....febrig och slut.... Natten till idag har varit så tuff. Gumman vaknade var och varannan timme och var i famnen flera gånger. Lilla gumman, hon är så orolig en del nätter.... Undrar hur länge hon kommer vara i den här fasen? Vi försöker krama henne så fort hon behöver, busa ordentligt på dagarna så hon inte är rastlös till kvällen. Hon äter bättre och bättre och är en riktig bustös.
Senaste kvällarna har jag fortsatt att låta gubben ta henne så hon får somna hos honom för hon har svårt att komma till ro hos mig. Ikväll var hon lätt övertrött och samtidigt tror jag att fler tänder ger sig tillkänna för hon dreglade och bet mig igen ett par gånger.
Ska fortsätta dra ner amningen under dagtid. Ibland ammar hon bara tre gånger och sen snabbt till kvällen. Samtidigt känner jag mig lite kluven....för det är mysigt att sitta med henne, men jag har ont just nu.
Vi har försökt med lite krypträning hemma men gumman har inte riktigt tålamod och ger upp fort. Gåstolen är roligare och hon tar ju sig fram fortare. Men hon älskar att bli kittlad, skrattar så hon tjuter och har vi på "Tomas och hans vänner" på tv tjuter hon av glädje när tåget kommer. Sen brukar vi lyssna en massa på musik och gumman står och håller i sig i våra händer och diggar. Hon står och jazzar och svajar med ena knät i takt till musiken. Det ser för härligt ut.
Senaste veckan har hon även börjat testa sina röstresurser mer. Jisses, vilket humör och vilken djup röst hon får till. Det gäller att passa sig för hon växlar från 0 - 100 på två röda sekunder om hon inte får det hon vill. ¨Hon är ändå för härlig. Hennes humör påminner så om mitt eget så jag får se mig själv i spegeln genom henne.

Usch, vad det är kyligt utanför dörren.... jag drar mig för att gå ut.... Tack postbilen som kom upp på bron idag för jag var ensam hemma ett par timmar och vi fick blommor från jobbet. Gumman blev alldeles till sig när jag skulle lämna henne för att gå till dörren så det löste sig med att kvinnan kom och knackade på dörren.

Vi fick även första julkortet av Jessica med familj. Vad söt Hugo var i sin tomtedräkt :).

Nu ska jag avrunda här. Det har inte hänt mycket. Vi har skjutit upp besök till nära och kära. Får ta igen en massa mellan helgerna. Hoppas att gumman blir lugnare under nätterna så vi får ta igen vår skönhetssömn.

Nu är det dags att stänga ner datorn. Jag har varit lite känslosam ikväll igen när jag varit trött så jag behöver ladda batterierna. Första julen får mig att få tårar i ögonen och ibland sköljer tidigare upplevelser över mig.

Jag är så evigt tacksam för det vi har! Lilla vännen sover sött i sin säng nu sen en stund tillbaka.

God natt!

Lucia

ska fira med att baka lussekatter, men i år har det inte blivit något luciatåg. Ibland brukar de anordna det i restaurangen vid jobbet, men jag har totalt glömt bort det. Jag har haft tankarna på annat håll.

Nätterna har varit lite upp och ner här. Gumman vaknar efter halva sömnen och sen ganska tidigt på morgonen. Hon ville inte somna i famnen för lunchvila, fast hon var så trött så hon lät så hes och håglös.
Jag tog upp henne och kramades, la ner henne, hon blev tjurig och sen ledsen. Så jag tog upp henne en tredje gång och satt med henne, tills det vände och hon blev tjurig för att hon var i famnen....ja, vad ska jag säga?
Jag la ner henne och nu sover. Så, ska jag börja baka nu eller vila?

Fortsättning följer.

Jag hinner inte med!

flera veckor sen sist.... Dagarna flyter ihop, veckorna rusar på. Snart är det lucia och snart julafton. Vi har inte handlat mat än. Ska åka iväg imorgon. Vill åtminstone ha julskinka och risgrynsgröt hemma. Vart ska julafton firas? Funderade tidigare på om vi skulle bjuda hem alla hit, men det känns ju förargligt att sitta med tösen i famnen som ett frimärke, medan alla andra springer.... Hon är ju fortfarande mammig.....

Har synat bluffen förresten och hon kan äta mer mat men när jag är nära på morgonen så går det inte. Nu när mannen har varit hemma så har jag fått flera långa och sköna sovmorgonar. Han har gått upp och gett gröt och sen har de busat eller gått ut. Jag har varit snuvig och tutat vidare. Idag sov jag tom för länge för jag blev seg i kropp och knopp.
Gumman ammar bara på morgon som oftast, vid middagsvila och till natten. Däremellan liite ifa hon inte äter bra med vanlig mat, men det ger sig.

På torsdag, ska vi åka och vaccinera tösen. Vi har velat fram och tillbaka och nu hoppas jag att vi tagit rätt beslut iaf en ny topp kommer i början av året. Lilla vännen.

Får fortsätta uppdatera sen. Nu vaknar liten!

Fredag kväll! Vad jag har busat idag. Suttit vid datorn några minuter åt gången och sen varit igång. Middag med pasta och skinksås till gumman. Det gick bättre idag än igår. Ikväll somnade hon nästan i vår säng när hon busade, men kom på sig kvickt "Nej det här är heelt fel!" och så var hon snabbt upp. Hon rullade mot mig tills hon låg i min famn och sen slet hon tag i tröjan så hon tog sig upp.
Efter ett par minuter hos mig och sen i pappas famn så somnade hon så sött. Nu ligger hon i egen säng. Stora damen börjar i vår famn, ibland fortsätter hon i flera timmar, men en del dagar så blir hon tvärtjurig och ska ligga själv. Hon kan minsann!

Lekte lite med mobilkameran under tiden!

 

Söta Bönan ville slå ner telefonen så han ser lite skeptisk ut. Han vill ju bara busa.

Grahamsgröt med äppelmos var en stor favorit

December!

Snön ligger kvar på marken. Det är kallare ute. Granen täckt av nysnö och lyktan lyser så fin på bron.
Veckan har varit en riktig vilovecka än så länge. Gumman har somnat i våra famnar två kvällar i rad nu, en stund efter kvällsgröten. Nu snart en vecka har hon ätit en portion varje kväll vid 18 och sen myser vi i soffan.
Tänderna är fortfarande snällare. Det verkar klia lite men hon sover iaf. I eftermiddags satt jag som en datanörd och planerade julklappar på nätet, spelade och såg tv.

Min egen status känns bättre. Jag grubblar lite än, men ju närmare julen det lider, desto mer hamnar jag i blödiga tacksamhetstankar istället och planerar framåt. Lilla gumman. Hon är mitt allt!

Nu ska jag se vidare på Ghost Whisperer. Jag hade så lite att uppdatera när det inte har hänt så mycket.

God kväll allihopa!

23 dagar kvar till tomten!

8 månaders dagen

snart är det första julafton med gumman. Vad fort tiden har gått!
Veckan som varit har varit full av framsteg, dock är separationsfasen lite tuff, men ack så mysig. Varje gång jag lämnar ett rum eller går i duschen hör jag "Maa-ma-ma-ma-maaah" och ett evigt sladdande med gåstolen.
Igår ställde sig gumman mot soffan och höll i sig, så får se när hon vill börja undersöka allt runt omkring sig?
I famnen vänder hon sig i krypposition, men hon har bara testat lite smått att åla sig fram på golvet. Vår säng är annars ett bra ställe för bus.
Igår tänkte vi åka iväg till svärföräldrarna men efter flera dagar med nattuppvaknande så var gumman så trött, så trött, så hon somnade flera gånger i famnen och till sist sov hon och vaknade allt mellan 18 och 22. Sen bus en stund, sen sömn, vakna vid 2-tiden, vakna vid 8-tiden och sen sov hon igen och gjorde morgon vid 10.
Det märks att mycket händer för henne. Just nu försökte hon ta en tugga av bordet när hon racade förbi i stolen!

I fredags somnade hon i famnen hos pappa och det är så bra att hon kommer sig till ro, inte bara i amningsposition hos mig, utan att det går framåt där också. Hon äter bättre och bättre vanlig mat, så är nog nere på ett snitt av 4-5, ibland 3 amningar per dag. I förrgår drack hon 30 ml välling så ska testa någon kväll igen då hon inte är så trött och passa på om tänderna fortsätter vara lugna, som de varit senaste dagarna.

Skönt att både hon och vi får pausa.

Jag längtar så tills bror kommer upp. Tänk om det skulle gå att ta en liten drink, vin och surrkväll, antingen hos våra föräldrar eller hemma hos oss? Hur som, så vill jag passa på att träffas så mycket som möjligt.

Jag tänkte baka lite under helgen men då gumman har varit närhetsberoende, så ska jag se om det är läge att göra det idag istället. Kanelbullar, lussebullar och mjuk pepparkaka står på agendan. Sen ska vi sätta upp julgardiner. Granen har vi tänt för ett par veckor sen ute och innegranen klädde min man i fredags kväll!

Tandagnisslan, oro och hundtankar

I söndags tittade Theas tredje tand fram när hon åt morgongröten. Hon sov ändå bra och var ganska lugn under dagen. Vi provade göra tonfiskgratäng och brocollipuré som gick ner ganska bra. Annars blev dagen lugn med vila och tv och så har det väl fortsatt ändå under veckan.
Kvällarna har varit långa, fyllda av rastlös energi, envis gumma och ett närhetsbehov som slår allt, så hon har gjort allt för att förneka trötthet och längtan till sömn. Kvällarna har sträckt sig allt från 22 till efter midnatt, men sen har natten gått bra. Hon drömmer mer och vaknar till åtminstone en gång per natt.
I förrgår vände allt och hon vaknade tre gånger under natten, mat, närhet, blöja, you name it, så det märks att hon är i separationsfasen. Går jag iväg för länge så blir det ramaskri i huset.
Igår kväll började hon blöda från munnen och när vi undersökte närmare så såg vi att det blivit en spricka i tandköttet, så nu har hon sina två framtänder på gång.

Idag är det trötta miner, lite bus, men trött... så ska se om hon vill vila snart....
Kommer på mig själv med att det här blir nästan en ren bebisblogg, som jag inte tyckt om själv att läsa.... men just nu, kretsar allt kring hemmet. I april kommer mer hända, då jag eventuellt börjar jobba igen. Tillbaka lite till vardagen. Hoppas det kommer förändringar där också. Ska bli skönt att börja med 75% iaf.

Märkte igår kväll att Thea är på väg att få mer tänder....alla på en gång känns det som. Framtänderna spricker snart fram. En sidotand syns och sen är det ytterligare två på gång, så totalt fem på överkäken kommer synas inom kort. De två som kommit fram i nederkäken ser så roliga ut när hon ler :).

Det snöar för fullt utanför fönstret, men är ganska varmt ut. Månne om den stannar denna gång?
Senaste funderingen....ska vi skaffa hund? Pappa skickade en länk från Blocket och själv har jag suttit och fönstershoppat lite senaste tiden igen. Nu när dagis här hemma kommer stänga innan hösten 2010, så pratar vi än mer om flytt och då om vi kommer närmare jobbet, så kanske vår familj blir alldeles komplett.
Två vuxna, ett barn, fyra katter och en hund ?!!

Fredagen den 13:e

I måndags var vi och vägde och mätte tösen. 7,7kg och 64,5cm. Hon växer och mår bra :).
Jag får inte på mig mina ringar än och en del skor är trånga. En av ringarna som jag haft på långfingret.... den får jag på mig på lillfingret... Månne om jag ska avvakta ett tag till och se eller gå med de till guldsmeden och få de större...nu bär jag de i halsband....bannat. Magen har sjunkt ihop mer, så jag tror det mesta är läkt där iaf.

Jag vill verkligen stenhårt försöka få välling och annan mat att fungera. I söndags bet T mig i bröstvårtan när hon ammade så jag började blöda....Inte mycket men en prick så inlägget hade fastnat...Aj!
Jag märkte inte först att det blödde utan kände bara att det sved som tusan. I måndags bet hon till på samma stället, så jag skyndar mig att lägga ifrån henne i famnen direkt jag märker att hon inte äter.

Igår var vi till grannbyn och fick vaccin. Eftersom vi trodde att det skulle vara mycket folk där så gick jag in först och Jonny stannade i bilen med Thea. När jag kom in i Folkets Hus var det faktiskt ganska lugnt. En kvinna komm förbi och frågade om det var någon mer som väntade, för det fanns bara tre doser kvar. Jag fann mig snabbt och sa att jag och min man kommer. Så kastade jag mig på telefonen och han kom in med tösen. Så efter tre minuter fick vi vaccin, sen väntade vi i en kvart innan vi gick, så de fick se att allt gick bra.
På hemvägen somnade tösen och sov en stund hemma. Kvällen blev lite jyr som den varit hela veckan.
Tror tösen går igenom separationsfasen för hon vill vara nära hela tiden och somnar oftast i famnen efter flera timmars mys och helt slut. På nätterna har hon börjat ropa i sömnen, då hon drömmer mer.
Men annars går hon som en klocka. Somnar kring 21-22, ibland vaknar hon ett par timmar senare och är busig, för att sedan somna om och kommer upp som senast 8.30 och vilar igen efter ungefär en timme upp.
Lilla bebis har blivit ännu mindre bebis senaste tiden.

Nu vaknar hon igen så det är dags att avsluta.

Fredagen den 13:e, spännande :)

Dagen idag

Dagen i dag är en märklig dag.

Den är din.

Gårdagen föll ur dina händer.

Den kan inte få mer innehåll

än du redan givit den.

Morgondagen vet du ingenting om.

Men dagen i dag har du.

Använd dig av det.

I dag kan du glädja någon.

I dag kan du hjälpa en annan.

Dagen i dag är en märklig dag.

Den är din.

Måndag, starta veckan som en katt;

Ta dagen som den kommer....:)

Fars dag, 2-årig bröllopsdag och 12-års dagen

Det bästa som hänt !

Det händer mycket nu

Jag fattar förresten inte hur vi gör med nätterna för nu är det en vecka sen snart som Thea vaknade och ville amma.... Hon ammar i små omgångar flera timmar innan sängen och när hon slumrat in går jag med henne till sängen och bäddar ner henne. Hon vaknar inte ens varje natt längre....bara om hon ligger fel och tex har täcket över huvudet eller om det är knöligt.... Passar på att njuta .
Vi ger henne inte vatten heller utan stoppar bara om henne om hon låter lite kinkig så somnar hon om.
Hon somnar allt mellan 20 och 22 på kvällarna, ibland 23 om hon är för uppe i varv och beroende på när hon somnar så vaknar hon mellan 6 och 8.
Så hon går som en klocka. Sen har hon blivit duktigare en del dagar att erkänna att hon behöver en vila, antingen vid lunch eller eftermiddagen och sover 1-2 timmar. Är hon uppe och bara tar microvila i famnen så somnar hon lätt redan efter 18.
nätterna står sig förutom nu senaste nätterna. Hon vaknar bara en gång per natt, de gånger hon vaknar och någon gång blir det mat. Så förutom de nätter vi har haft nu med slummer 1-2 timmar, vakna och varit rastlös och gnuggat i gommen så håller det i sig. Hon är så rastlös på kvällarna och har svårt att komma till ro.


Vi brukar ge gröt som hon tar lite då och då vid 19-tiden. Beroende på så kommer hon bara och myser i famnen och ammar lite och sen slocknar hon. Annars om hon är rastlös så brukar hon köra järnet i gåstolen eller gymmet ungefär en timme och sen ammar hon en stund. Sen är det bara att lägga henne. Även fast hon är trött i ögonen så har kroppen en massa energi.
Fattar inte hur jag ska kunna få bort amningen på kvällarna. Det är nog något som får hänga kvar oavsett om jag jobbar eller inte, som det känns nu, men har ju fyra månader kvar så mycket kan hända på den tiden.

Ja, jag har bestämt mig för att gå tillbaka på 75% from början av april. Just nu vänder det och jag saknar livet med arbete, fast jag kommer sakna tösen hemma, men iom att jag kommer arbeta kvällar ett tag så har jag ju tid med henne från morgonen och sen har hon ju pappa hos sig så får de ha roligt tillsammans,

Det blev inget vaccin i fredags för det tog slut nästan direkt mottagningen öppnade. Nästa omgång kommer in på torsdag nästa vecka.

Igår blev det ingen shopping. T vilade middag i nästan tre timmar...sen såg hon pigg ut så vi gav henne mat och åkte iväg. Allt ok tills hon märkte att vi hade glömt nappen he he...den är ett måste just i bilen.... Nåväl hon var jätteilsken och vi hittade första bästa lucka efter vägen, stannade och tog upp henne..."RAAP" och sen blev hon lugn...så vi tänkte, vi kör....två meter senare blev hon ledsen igen stannade för "mat", var mer mys, för hon somnade direkt efteråt. Försökte smyga ner henne i stolen...hon vaknade och blev ledsen. När vi nästan var hemma igen, så somnade hon och sen vaknade hon en timme senare hemma....
Som vi tänkte så blev det en lång kväll. Hon somnade vid 1-tiden, men då blev det sovmorgon till 9.30.
Nu efter middagsvila igen sen ett par timmar tillbaka.

Ambivalent

dagens ord som sätter grunden för dagen. Trött gumma. Tror hon sover oroligt när tanden är på väg upp för nu vilar hon lunch istället för morgonaktiviteterna. Ska fixa mig iordning efter kaffet och stänga ner datorn ett tag. En promenad hade varit härligt, men det är för grått och trist ute och blåser nästan stormstyrka ute.

Så jag tror det blir att tända ljus och se någon film i eftermiddag.

Vågen är trasig

så därför struntade jag i den och tröståt...hamburgare och strips, min lunchmiddag. Efterrätt; glass. Bakade en tigerkaka men den står i köket. För mätt för att tröstäta...då är det något som är fel.
Det är inte meningen att vågen ska gå upp hur jag än rör på mig och vad jag än äter.... Tröstlöst. Så jag forskade och hittade att oftast går man ner i vikt vid amning, beroende på vad man äter givetvis... men ibland har jag ju knappt hunnit äta nånting. Fil, frukt, yoghurt och hårdbrödmackor.
Gör man inte det, kan man ringa läkaren för provtagning, för att se om det skett någon förändring av sköldkörteln efter förlossningen....lika bra att göra det för iom Pco ska jag även prata lite om det.


Huvudsaken att jag försöker ta tag i det . Jag har ju ingen brådska att gå ner, men det vore väldigt skönt. Gillar inte gym, så promenaderna håller mig igång och sen nu när snön börjar lägga sig så har jag lovat att ta hand om skottningen för jag hade förbud ifjol. Det är riktigt skönt att skotta. Gratis motion och härligt speciellt när snön yr runt omkring.

Idag har varit en dag med blandade känslor. Trött och lite håglös, men en vila fixade det. Jag och gumman sov i två timmar. Jag hade inte självbehärskning nog att lägga mig tidigt igår natt så jag tittade på Ghost Whisperer och funderade en stund.
Gumman börjar få mer och mer känningar av tänder i överkäken så det har varit tårar och frustration ikväll, som slutade med kramar i soffan så hon somnade. Jobbigt jobbigt för henne.

Färdiga jag ska ta en katt i famnen och se tv.

Dagens tankenöt; Vad är värst;

ATT ÅNGRA DET MAN GJORDE, ÄN ATT ÅNGRA DET MAN INTE GJORDE! 

Tid för eftertanke

ja det hade jag massor av under helgen och det lämnade sina spår, både här och där.

Idag känns det bättre. Jag är väldigt eftertänksam och har ett väldigt kreativt sinne och en stor portion fantasi.

Jag är van och stolt medlem i hönsmammeklubben :), jag känner mig trygg som lyssnar på mig själv, gumman och min intution som säger mig att jag ska ta väl vara på bebistiden. Saken är den också att jag är inte ett dugg rastlös. Jag trivs så in i vassen med att vara hemma med gumman. Jag känner mig så lugn tillsammans med henne. Hon är ju mitt allt. Hon är allt jag önskat mig under så lång tid. Blir det arbete sen och inte skola, så kommer jag inte arbeta heltid utan max 75%. Funderar om vi kanske kan saxa med arbetspassen så vi kan skjuta på dagis längre....?

Något jag känner så starkt det är just det att ju mer man har, desto mer är man rädd att förlora. Hemska tanke, men den infinner sig lite då och då. Jag försöker vifta bort den och lyckas rätt bra med det.

Helgen som varit blev en riktig myshelg blandat med bus. Inget direkt Halloweenfirande (vi åt ärtsoppa tom till middag). Men vi såg tv och umgick alla tre.
Idag har vi haft besök av mina föräldrar. Det var riktigt trevligt att ses. Innan dess var mannen iväg till sin syster och jag blev helt plötsligt tvärbestämd att "Jaha, ingen lång vila, men jag ska minsann duscha". Så lite piggare tös var med mig utanför dörren och jag hann duscha klart, med halvöppet draperi. Torkandet blev i ultrarapid hastighet för tösen fick väldigt dåligt tålamod och började bli ledsen i ögat. Envis och vill upp är ok att hantera, men ögat, det ledsna ögat....det fungerar inte alls. Jag sprang iväg efter kläder och då stortjöt hon. Så fort hon såg mig igen var helt underbart :) *Hon är lite mammig* men jag försöker så långt samvetet förmår, att våga släppa taget lite och verkligen läsa av henne.
När jag precis var klar kom mina föräldrar. Kort därefter kom mannen hem. Jag hade inte bakat en kaka som jag tänkte men vi hade snabbfika "After Eight" och kaffe.
Sen var tösen helt på gasen och for runt i gåstolen. Medan vi åt så fick hon gröt och för första gången åt hon hela 0,75dl gröt med en nermosad majskrok och en massa vatten. Stolt mamma :).
Buset fortsatte men strax efter 21-tiden så var hon tvungen att erkänna att hon var trött. Alla sover i huset, bara jag som är vaken och ser tv och uppdaterar om allt mellan himmel och jord.

Nu är det snart dags att logga ur för kring 7-8-tiden i morgon bitti så startar en ny dag.

Att få det ologiska logiskt....

det kan ju låta lite knepigt, för att inte säga omöjligt, eller? Hur som helst...så har jag äntligen
lyckats med det, när jag återigen satt med mitt resonerande kring allt mellan himmel och jord igår kväll och ja, jag måste säga att jag blev stolt :).
Hur många gånger har jag inte gått igenom hela händelseförloppet, gång på gång på gång....på gång?
Allt för många gånger. På tok för många gånger och jag är ledsen för det.
Thea blev som bekant 7 månader igår och senaste veckan har jag funderat. Jag vet varför jag är extra känslig, varför jag är orolig över en så liten sak som tex förkylningar, att besöka jobbet, att ta vara på nuet och går mer eller mindre ganska ofta i krisberedskap....för den långa väntan som var....

Men någonstans med tiden nu så accepterar jag det som har hänt, jag förstår varför det har hänt och jag tar vara på tiden mer och mer.
Som vilken kris som helst så går man nog igenom samma steg; chock, förnekelse, ilska, sorg, tillbaka till ilska, ilska igen och ännu mer ilska och frustration....tillbaka till sorg och tårar och sen äntligen, kunna ta det mer lugnt och andas ut.

Klart som tusan är att jag är förändrad, men vadå, allt förändrar en, både på gott och ont. Det går aldrig att säga att man är en och samma person för resten av livet. Det går bara inte, för saker händer, oavsett om vi vill det eller inte. De händer! Att då försöka sträva efter att "vara som förr", då blir det väldigt jobbigt, för att inte säga att det är helt vansinnigt.

Här och nu kan jag sätta stopp. Jag hade kunnat prata om allt förr, men jag gjorde det inte. Jag gjorde det inte för att jag förnekade allt för mig själv. Jag trivdes med det som var, hemma och på jobbet, men jag drog mig undan annat. Jag drog mig undan när jag började inse hur svårt det var...ensam är inte alltid stark, det vet jag nu.
Nu vill jag försöka få tillbaka det, det är mitt mål, att ta vara på vännerna jag har, de riktiga vännerna som jag vet att finns där ute :). Bara jag tar steget, så finns de där.

Jag ber om ursäkt både till mig själv och er, att jag höll allt för mig själv. Jag hade behövt stödet tidigare, men någonstans inom mig kunde jag aldrig tro att det för många så självklara, skulle bli så STORT, så jobbigt och så slitsamt, att nå fram till. Men nu, väl framme sen en tid tillbaka, kan jag blicka bakåt och skaka lite mer på axlarna och känna "Men vi hade det ju bra, tillsammans. Vi två, ok sex. Små katterna, blir alldeles varm.

Första året var det mycket, sen gick jag in i förnekelsen och tittade ut flera år senare, julafton för tre år sen och jag är ändå glad, att vi faktiskt har haft varandra hela vägen, inte tagit varandra förgivet, inte pressat varandra och inte på något sätt haft det dåligt tillsammans, utan vi har hela tiden strävat efter att vi ska ha det så bra som möjligt. Vi delar så mycket tillsammans och ser jag bortom alla tuffa tider, så kan jag inte önska mig mer. Jag har familjen, en bra mycket större familj, än jag trodde från början, mina vänner.....och jag är tacksam.....

så oerhört tacksam :)

Alla erfarenheter bär man med sig, man färgas av de, man förändras och man utvecklas.
Skrivandet tror jag hjälper både mig själv och andra, till att förstå, få insikt och kanske även hjälp att se saker lite klarare, lite ljusare och med mer tillförsikt.

När Rosa Bandet-galan var på tv igår, kom jag att tänka på min gamla klasskamrat....hon fick bröstcancer när hon var 22....Hon gick genom fem (5 !!) år av behandlingar och hon kämpade med sån levnadsglöd.....men hon var så trött sista tiden. Hon älskade barn, hon såg så glad ut på bilderna hon hade på henne tillsammans med sin systers barn....hon hade velat ha barn, men hon fick inte....tack vare alla mediciner och sjukdomen.....och sen fanns inte tiden :(.

Ibland behöver man lite perspektiv på saker och ting, för att faktiskt se det man har. Inte för att man på något sätt ska förringa det man känner. Allt har sin tid och vart och ens problem och sorger, är just ens egna sanning, det man lever i och det som gör ont. Man ska tillåta sig själv att känna det man känner, men ibland är det bra med lite distans....

Tack!

Halloween

Den här tiden på året, den här helgen blir jag alltid lika sentimental. Gubben är iväg en sväng, men när han kommer hem igen, så ska jag göra mig klar, så åker vi och tänder ljus på graven. Sen tänkte vi äta gott och bara mysa ikväll. Jag ska även tända lite marschaller utanför dörren och ett ljus på bron.

Nu är det en vecka sen jag skrev ungefär. Mycket har hänt. Mina föräldrar tog farväl av sin sista hund i fredags förra veckan. Lilla gumman. Det kommer kännas tomt nästa gång vi åker dit. Jag försökte ta lite distans sista tiden, för det är så tufft när husdjur inte finns med längre.

Tidigare tackade jag nej till en Halloweenfest/ 30-årsfest. Hade gärna, hemskt gärna velat åka, men mitt samvete säger nej, då Thea inte klarar av att vara från mig särskilt länge, knappt ens dagtid. När jag gick iväg med svärmor när vi var där i torsdags så fick gumman panik och grät och skrek "Meh-meh-mah-mamama!" Hela förra veckan lät hon så varje gång jag lämnade henne. Jag har provat gå ut små svängar, men humöret brister för henne. Så, det är inte dags än att lämna henne flera timmar. Sen äter hon knappt vanlig mat och vill vara i famnen flera timmar innan hon går och lägger sig. Försöker vi annat, så blir det inte alls så lyckat :-).

Nu kallar gumman på golvet. Försöker få henne att krypträna men gåstolen är roligare och den kör hon runt snabbt med numera.

Ha en riktigt trevlig Alla Helgona helg allihopa!

Grattis på födelsedagen gubben

Idag blir det fika och en god middag med familjen!

Lugn i stugan

dags att ta det lugnt för idag. Igår kom svärföräldrarna förbi så det blev inte någon middagsvila. Jag försökte verkligen vara uppe senare under kvällen men det blev pensionärstid...ok 22.30 :-).
Idag har inte så mycket hänt. Vi har ätit kycklinggryta och ris och jag har sprungit i köket och mixat lite puréer med broccoli, kyckling och majs...det gick ner ganska bra. Nu sover en övertrött gumman och jag sitter med kaffekoppen i högsta hugg. Funderar på att ta en ren tv-kväll, för vi kan skylla på halkan, att det inte blir kvällspromenad och sen kan jag klaga på.... ja, ,jag kan säkert klaga på något, varför städningen uteblir....

Nåväl, jag har inte så mycket att skriva just nu. Ganska uttömmande i förra inlägget...
Jag är mindre hormonell iaf, kan jag väl lägga till bara så där. Vällingen gick hem bättre imorse, hela 10ml....

Alltid nåt de´ ida´!

Funderar vidare...nattsömnen som försvann

Natten har varit helt galen. T somnade vid 21 och slumrade drygt en timme. Sen vaknade hon och var tokbusig en timme. Sen somnade hon 1½ timme och vaknade 4....sen somnade hon om till 7 och då gav min knopp upp och jag var helt uppe i varv så jag satt uppe medan T sov till 9.30... Allt som allt 5 timmar sömn på ett dygn. Har ätit pizza tidigare i eftermiddag och nu snart tv så jag kommer säkert somna... Det vänder så snabbt när man har fått någon bra natt. Undrar om T´s mage var för gasig för hon åt mer pure igår....
Tidigare nätter i veckan har hon sovit sig genom med undantag för att hon vaknar några minuter så vi får bädda om henne igen. Så det är mindre uppvaknande.
Ha ha, när hon väl är vaken ska det vara action , men när det växlar så är det soffläge som gäller...hela kvällar :-) Men det är så gott för hon växer ju så fort, så fort. Snart sju månader.
Ikväll blev hon trött hos mormor så vi åkte hem vid 19 och hon somnade i bilen. Hemma så vaknade hon halvt och smågnällde och sen övergick det till att hon ville ha närhet. Efter 20 somnade hon mätt och belåten.
T kan lätt bli kinkig och tvär om hon sitter stilla längre stunder. Mamma hade fullt upp med att gå runt med henne nu ikväll. Hon sjöng och jollrade och sen slutade det med att mamma höll T i händerna så provade de att gå runt i köket och T steppar försiktigt fram på tårna och ibland stannade hon och rockade loss....hon står och småstudsar eller svajar med benen på ett och samma ställe. Stolta morföräldrar ;-). Jag är så glad att Thea finns här hos oss, för allt tidigare rasar av mig mer och mer, ju längre tiden går.

Bockar av alla bra kvällar som hon somnar bra på .
Amningen har nog minskat ändå...när jag sitter här och funderar....senaste veckan äter gumman åtminstone en halv pureburk till lunch, ratar fortfarande gröt och välling till frukost och kvällsmål, förutom ett par små skedar....
Vi har testat både majsvälling och havrevälling, så kvar är väl då vanlig välling. Får testa imorgon. Vi har provat med att jag går ut eller åtminstone går ifrån så får mannen prova ge välling, men efter lite envisa försök så blir hon kort sagt förbannad . Det skulle vara guld värt att kunna ge mer annan mat, så jag vågar lämna henne längre stunder, om det behövs.
 
Nu är det läge att bestämma sig innan årsskiftet för hur jag ska göra. Ska jag studera eller ska jag jobba deltid?? Lutar åt studier, åtminstone ett år, så får jag se. Jag vill hinna fortsätta på mina bokdrömmar. Samla ihop alla information, alla dokument jag har, begära journaler osv, så jag har allt på papper och sen skriva utkast efter utkast så har jag förhoppningsvis en bok sen. Jag får skriva steg för steg här lite kort under "Bokdrömmen", så har jag delmål för det också här i bloggen.
 
Enligt mvc förresten ska måtten se ok ut, men det är inte säkert att det blir revansch om det blir någon nästa gång. Totalmåttet var 31,5 men ett mått saknade någon mm, så det beror helt på...
Jag vill inte uppta allt för mycket om det ändå än i bloggen, för ärligt talat. Just nu är det mycket. Jag behöver ändå tid...tid för oss, tid för att gå ner i vikt, tid för att orka ringa läkaren igen, tid för att orka med hormoner och tid...Ja, jag behöver helt enkelt tid.... Så det blir inga samtal, men....
 
.....Tid....och skrivande!

Kattdikt

Det du gör mot min katt, gör du också mot mig
Det du säger om min katt, säger du också om mig.
Smeker du min katt, smeker du också mig
Slår du min katt, slår du också mig
Är du hånfull och nedlåtande för att det "bara är ett djur”
skär dina ord i mig som en kniv
Men talar du vänligt och kärleksfullt,
så visar du även mig din kärlek.

Och det du gör mot min katt, visar vem du är.
Det du säger om min katt, säger du också om dig själv.
Smeker du min katt, är du en vänlig person.
Slår du min katt, bär du på ondska.
Är du hånfull och nedlåtande, är du osäker på dig själv
och måste se ner på andra för att växa själv.

Men talar du med vänlighet och kärlek,
bär du på vänlighet och kärlek i ditt hjärta.

Äntligen fredag

Nu är det helg och jag förväntar mig en massa filmer och mys i soffan med tösen.

Men först blir det att åka iväg en sväng till Luleå och Mvc för att prata lite där. Det ska bli spännande att se vad de säger. Jag får återkomma ikväll. Just nu ska jag se om vi vaknar allihopa. Jag och tösen har varit vaken sen 7-tiden och ätit frukost och busat. Ska se om det blir en lucka snart för dusch och morgonbestyr.

På återseende... och kom ihåg... "Ibland ser man inte skogen för alla träd".

Så blev man inte klokare idag inte...utan jag får vänta på måndag för bm hade ju inte journalen tillgänglig än...

Aja, den som väntar på något gott. Jag fick åtminstone lite goda råd med mig efter en stunds surrande. Hon är suverän, "min" bm. Hon gav mig rådet att försöka sluta ge nattmacka åt tösen, för hon följer kurvan så bra, så jag kan gärna se att hon är riktigt hungrig, annars försöka stoppa om henne och se om hon kommer sig till ro. Sen är det dags att försöka ersätta en del amningsstunder, med hela mål. Plocka bort ett i taget för att fasa ut.

Direkt i kväll när vi kom hem, så värmde jag pure och hon åt med god aptit. Sen satt vi oss ner i soffan, en liten mysstund, mätt i magen och trött efter fem timmars sömn, mvc-besök, uppdrag fylla kylen, Maxmat och sen hem och få middag *pust*. Nu sover tösen sött i pappas famn, så vi ska snart se Private Practice.

Trevlig helg och på återseende....

Första tanden

börjar titta fram nu i under käken. En tunn, liten vit kant. Vad roligt!
Nu ska jag passa på att bli rödhårig medan man och barn är på promenad!
Upptäckte ikväll att det är ju två på gång, men den ena bredvid har inte spruckit fram än. Skoj skoj. Stora tjejen. Helt plötsligt fick vi en förklaring till varför det har varit oroliga nätter och tuffa kvällar innan hon kommer sig till ro.

Numera är jag höströd i håret. Är inte riktigt vän med mitt mellanblond...aktiga hår.

Se det snöar, se det snöar...tra-la-laah

Härliga stora flingor flyger utanför fönstret.
Sitter med morgonkoppen och tittar ut medan fröken är på gasen i gymet!

tar med en liten höstbild också

så här såg det ut igår på gården !

Rör inte min kanelbulla!

Jag äter hur många jag vill och jag är inte sugen på mat just, utan lever på fil.
Hyllar bullan med att hälla upp ett stort glas mjölk och lutar mig tillbaka i tv-soffan. Tösen sover gott sen en stund tillbaka.

Är det något jag är säker på, så är det att hon är det bästa vi gjort!

Kanelbullens Dag

då blev det 150 bullar bakade :-)

6 månader

jag kan knappt tro det . 63cm och väger 7290g. Lilla gumman vad du är stor.
Nu blir det att rensa undan de minsta kläderna....56 och 60, för nu smyger hon snart ur 62... .
Vi var på sexmånaders kontrollen igår och allt ser bra ut och hon utvecklas precis som hon ska. Lugn och trygg, men såg väldigt skeptiskt på läkaren först, innan hon kollat av läget. Thea blir alltid tyst och allvarlig och iakttar nya personer, innan hon smälter lite. Hemma och med släkten kan hon prata och skratta, men hon är väldigt svårtflörtad mot de hon träffar första gången . Som sin mamma har jag fått höra.
Jag var tom så charmig att jag hade bett en dam dra åt h-vete....när jag var tre år och väntade i kassakön med min mamma...som då ville sjunka genom jorden .
Lilla Thea. Nu senaste dagarna har hon ätit mer igen. Lite mer gröt, mycket grönsakspureér och lite fruktpure till efterrätt. Amningsstunderna har blivit kortare. Hon slumrar till i famnen 15 min ungefär, och sen om hon ska sova för natten ska hon till sin egen säng, så hon skruvar på sig och spänner sig tills jag bär en utslagen tös till sängen. Och vi som har haft så mysiga stunder, ja nätter i soffhörnet. Det gäller att ta tillvara på myset under bebistiden, verkligen.

Amningen ja. Thea intresserar sig för mer mat nu hela tiden och hon ammar mer effektivt som sagt, så det kommer nog snart att bli att den fasas ut ju längre tiden går. Jag var så säker på att det var det jag ville, kunna gå ifrån längre och låta min man ta över mer, kanske ta en längre promenad eller pyssla med något mer hemma eller kanske åka iväg själv....
Men helt plötsligt slog det mig ikväll att "Hjälp! Tänk om det här är vår första och enda bebis som jag kommer amma? Tänk kom vi inte får syskon, eller bestämmer oss för att inte försöka, eller adopterar, eller skaffar hund???"

Ja som ni ser fick jag nog lite panik och ska kanske inte pusha på så med annan mat utan fortsätta introducera smaker, sakta men säkert. Igår kväll provade vi välling, men det gick inte. Antagligen för att tösen var för trött. Nu imorse provade jag igen....hon rynkade på näsan och grimaserade, så det fick bli amning direkt .

Nu ska vi snart se film och fortsätta fira gummans dag, medan hon sover sött i sängen sen en timme tillbaka ungefär. Hon vaknar säkert om ett par timmar och sen igen i natt.

Just ja. Jag har varit till företagshälsan och pratat, för sista gången och där beslutade jag mig i samråd med psykologen att ta kontakt med mvc och bm som vi träffar där, för att be om någon kontakt via de istället, för jag kan inte riktigt släppa barnlösheten, alla känslor som klänger sig fast och oron jag känner ibland. Som förälder är man ju mån om att ens barn ska ha det bra, må bra och ha det bästa och viss oro medföljer.
Men min oro ibland har varit så stark. Första tiden blev det mest amning och mys hemma. Det tog nästan en månad för mig att våga mig ut och handla alla tre. Jag sköt fram besök på jobbet, har ännu inte varit dit....Först var jag så trött, så trött, sen kom semesterperioden. Sen kom influensatider och jag har planerat olika datum för att gå dit, men det slutar med korta ärenden med min man och sen går vi på långpromenader hemma... Jag är så hemskt rädd att något ska hända tösen, att jag ska förlora henne, medan jag nästa dag känner mig mer avslappnad och känner en gränslös lycka. Men nätterna är värst Då kan ångesten smyga sig på... och jag grubblar mycket och blir lite bluesig...

Men bättre sent än aldrig. Sen har jag även insett hur guld det är värt att prata med andra.

Bebis liten igen

hon är mer aktiv, ålar över halva vardagsrumsgolvet och äter mer, men samtidigt går hon tillbaka lite i utvecklingen på andra sätt. Hon sover mer med mig igen, hon vaknar var och varannan timme och äter och är mest nära hela tiden, förutom då hon busar.
Purén har vi fått bakslag på och igår spottade hon bara ut favoritmaten och ville amma istället.

Lilla barnet kanske märker att hon börjar bli stor . Efter en tids funderande kring amningen igen så har jag beslutat mig för att inte ge upp, utan ändå fortsätta med mattiderna och se om tösen kanske slutar amma under vintern och sen kan vi fortsätta förhoppningsvis att prata med varandra om fortsättningen...

återstår att se...

Över två timmars vila

och vad gör jag? Kan inte vila, försökte läsa bok, la mig i soffan. Månne om hon vaknar?! Månne om hon mår bra? Vilken paranoia jag har när hon väl kommer sig till ro och vilar *pust*.
Min skatt, mitt allt. Ska gå på promenad ikväll om det lugnar sig med att blåsa.
Nu soffhörnan och se Ghost Whisperer.

Ladda för veckan som kommer. 6-månaderskontrollen, företagshälsan och nya tag med motionen och bokläsandet. Och tänk om vi får igång vår andra dator snart...

8.15

Thea har vickat ur gymet tidigare i veckan, men nu tog hon steget längre och ålade sig ur gymet, lite halvkrypande och stönandes Stolt såg hon sig omkring när hon var framme vid tv:n. Jag väckte pappa så han fick se och just då gick hon ut i ett halvt spagat .

Uppe med tuppen

varje morgon vaknar Thea numera klockan 7 eller 6, men oftast 7. Sen har hon tagit för vana att inte vilja slumra en stund när hon har varit uppe och ätit och busat utan hon blir övertrött innan lunch.
Så idag, i viktens tecken och för tösens skull, så gick vi ut på promenad 1½ timme och hon sov hela vägen. Hon sover faktiskt fortfarande i liften i soffan .
Jättebra att hon tar igen sig längre, för vi tänkte försöka hälsa på mormor och morfar sen som vi skjutit på ett par dagar, då hon verkligen har varit i trötthetens tecken.

Nu dags för lunch och se lite tv och hämta andan.

Röntgen gick bra

men de hade lite svårt att komma igång då de gör bäckenröntgen endast ett par gånger per år. Nu är det bara att avvakta svar, antingen via telefon eller brev.
Sen känns det förhoppningsvis lättare.


Grattis på namnsdagen gumman

hon ligger i sängen och tittar på mobilen just nu.. Tänkte att hon skulle vila sig en stund men hon är inte trött säger vi.
Jag måste göra mig iordning snart för 11.30 senast vill jag åka mot läkaren ifa tösen vill äta innan jag ska in på röntgen.
I förrgår gjorde gumman ett framsteg. Hon rullade fram och tillbaka på rygg och tillbaka på mage i gymet. Så pass så hon rullade ut ur gymet och sen ligger hon och ålar sig fram på mage .
Kan säga att det blev ingen röda mattan i söndags men väl dagen därpå fick jag se den. Härliga klänningar! Emmy tog jag mig igenom mitt i natten och sen var jag ändå piggare dagen därpå. Lite snuvig och småtrött, men tösen var också på vilohumör, så vi slumrade i soffan flera gånger.

Nä, nu är det dags. Nu har jag fått händerna fria så jag kan duscha

Feber och snuva

Kände mig allmänt trött igår kväll och började snuva och nysa. Typiskt nog hade tösen förhöjd temp igen så vi har stannat inne idag. Hennes humör har växlat från bus till vemodig liten och rosig om kinderna, så vi ska ta det lugnt nu ett par dagar och se vad som händer.
På onsdag ska jag göra bäckenmätning så då ska min karl och tösen följa med i bilen åtminstone och ge mig lite moraliskt stöd ...

Den stora frågan; Hur ska jag orka se Emmygalan live? Kanske röda mattan iaf?
Vi har ju lurat i soffan sen 19 och nu sover tösen.

Feber och funderingar

Gumman hade bara feber ett par dagar och själv blev jag också feberfri och ickesnuvig . Jag funderar och grubblar och funderar lite till. Kalla fötter följt av förväntan, men oro kring alla himla läkarbesök.
Paranoid kring svininfluensan, ska vi vänta med allt till vaccinet? Jag tror det. Det kommer ju i oktober och så kan jag satsa all kraft på att bara se tiden an.
Under bäckenmätningen så hoppas jag att de kan komma åt att se ev bråckbildning för det känns så svullet och stumt hela vägen vid snittet. Känns som att det aldrig kommer bli platt.

Jag funderar på vad vi har gjort och det har varit mycket soffsittande med en gumma som äter mer, hon sover knappt på dagarna mer än hos mig och en halvtimme max i sängen. Mammig så mannen får anstränga sig att jyra med henne när jag duschar eller går ut en sväng. Hon vill vara nära hela tiden. Iom att hon sover lite på dagarna så har hon faktiskt somnat allt mellan 19 och 21 och sen vaknat upp en gång och sen sovit till allt mellan 8 och 10 Några hela nätter har det blivit också. Och det roligaste i utvecklingsväg är att vi vågar gå mer på promenader när T halvsitter i vagnen. Hon har inte tyckt om den direkt tidigare då hon legat ner och inte kunnat se något. Nu ser hon oss bättre och allt annat runt om efter vägen. Sen tränar vi en massa på att hon ska ligga på mage så hon stärker nacke, rygg, armar och ben och det slutade i en krypposé för ett par dagar sen.

Nu snart är det dags för sexmånaders dagen, två veckor kvar. Då ska vi börja med välling och jag satsar mer och mer på att hålla matrutiner och sen ska vi se om hon tycker om välling. Jag tycker att det är så mysigt att amma, även fast jag begränsar mig själv. Mycket planeras utifrån amningen då jag inte tycker om att amma offentligt. Vi har varit till Ikea och ett par shoppingrundor, bla för att hämta Liberoboxen. Då blir det amma innan vi far hemifrån. Amma i bilen mellan affärerna och hon klarar sig bra allt mellan 1-3 timmar. Kvällarna har jag inte rört så mycket utan hon får vara i famnen oftast och somna där.
Senaste veckan när hon sovit i famnen så har vi haft Private Practice maraton.
Det ska bli så roligt att se alla serier som startar nu under hösten

Förbannade vikt

Jag tycker jag försöker sköta mig exemplariskt och har inte ätit onyttigt på över en vecka. Jag äter regelbundet. Är jag hungrig tar jag en liten filtallrik eller yoghurt med fullkornsflingor så jag inte blir sugen på godsaker.

Men ändå så går jag bara upp i vikt! Visst att amningen ska hjälpa till så man går ner i vikt... misstänker att jag har fått trubbel efter graviditeten/förlossningen så nu ska jag fråga läkaren om det under sex månaders kontrollen nästa vecka...

Jag har sminkat mig

riktigt ordentligt för första gången sen tösen kom. Jeans och trekvartsärmad tröja och fixat håret. Som en kompensation och humörhöjare till viktuppgången och vet ni vad, det hjälpte mig att få ännu bättre humör .

Nu behöver tösen mat!

Febern kom

igår eftermiddag och vi förberedde med Panodil. Gumman var trött hela kvällen. Vilade och åt så smått. Efter 20-tiden somnade hon och jag för att sen vakna upp och få mat vid 01 och sen slumra om igen. Vid 6 imorse var hon glad och pigg igen. Vi busade och mös i soffan och sen visade febern sitt onda ansikte igen och hon fick mat och Panodil och nu vilar hon middag sen ett par timmar tillbaka.
Lilla vännen. Hoppas febern har gett mig sig sen.

Själv har jag rensat bland gamla kläder, surfat lite och städat.

Andra vaccineringen

Vaknade 6.00. Mat och gjorde oss iordning. Åkte 7.30. Väl framme hade gumman sovit en stund. Vägning och mätning, 6,9 kilo och 62 cm .
Den här gången fick mannen hålla henne. Första sprutan helt ok i höger ben. Vänster ben "Weeeeh!" "Åh, ni är dumma med mig!!!!"

Som tur var är det lättare att få henne att få fokus på något annat så efter några minuter ville hon dra ner sköterskans blomma i golvet. Säkert som hämnd .
Vi åkte hem kring 10 efter en kort sväng till Ica. Gumman sov hela vägen och vaknade hemma. Sen var hon vaken en stund och nu sover hon sen snart två timmar tillbaka.

Hoppas att hon "bara" får lite feber som förra gången. Hoppas, hoppas, hoppas!
Återstår att se när hon vaknar...

5 månader

och det firades med familjedag. Snabbärende till Ikea innan stängning, lite mer mat till skåpen och snabbmat med milkshake till efterrätt. Amningsblyg som jag är fixade jag maten i bilen.
Dagen till ära så har gumman börjat suga på tummen.

Imorgon blir det bvc och sen bara hem och mysa ifa hon får feber igen. Nu har vi varit på ranten två dagar i rad. Igår på surströmmingsmiddag hos mina föräldrar.
Där passade vi på att fotografera en massa, bla fyra generationsbilder

På återseende. Nu är det filmkväll som gäller

Höstrensning och bättre flyt i vardagen

Nu har jag vinkat farväl till lillbilen i början av förra veckan *snyft*

Sen igår var det dags för gammel tvättmaskinen att åka iväg och nu väntar vi på att få iväg en cykel och sen ska jag köpa en ny cykel till våren.
Det känns skönt att få bort lite som inte används. Vi har också börjat städa garaget.

Sen hade vi besök av Jessica och Hugo förra veckan i onsdags. Nu har de båda växt mer och de uppmärksammade varandra mer. När den ena var ledsen, funderade den andra och båda pratade på och log. När de stod nära varandra höll de hand en kort sväng. Det såg så sött ut.

I förrgår var gubbens syster hit och hjälpte oss att få upp takstegen nära skorstenen till kaminen, för imorgon är det sotning på gång. Sen ska vi åka mot Haparanda och handla lite efteråt.

Idag har vi börjat få lite mer matrutiner. Började med frukost vid 7, sen somnade gumman om, långvila till 11. Efter det var det dags för gröt och sen mys i soffan, följt av bus, mat vid 14. Då åt vi alla havregrynsgröt. Sen en massa bus igen, majs och potatispure vid 16, bus och mat igen. Som avslut nu ikväll, dusch för att få bort skorvmedel som hon haft i hårbotten i eftermiddag, mat och nu har hon precis somnat i sängen. Ett par kvällar har hon varit uppe till 22, men annars somnar hon oftast numera vid 19 20-tiden, för annars blir hon så övertrött.

Just ja. I slutet av förra veckan gjorde pmshumöret entré, men bara en förvarning, som det gjort senaste månaderna. Ska ta upp det med barnmorskan när vi åker dit på måndag för vaccinationen *gulp*.

Vi har planerat sedan en tid att träffas gamla adoptionsgänget också, men det blir framskjutet till närmare vintern för nu backade ett par stycken och en kvinna är nere i Liberia för att hämta hem barnen genom anhörigadoption. Det ska bli roligt att träffas och jag hoppas att fler och fler nu får besked snart!

Nä, dags för lite annat pyssel här hemma.