Idag har vi varit ut på förmiddagspromenad men ingen lycka. Gick vidare till affären själv efter ett utbrott av oro... oro tar inte fram mina bästa sidor utan jag reagerar så starkt med ilska, frustration och hat över att jag inte har kontroll...
Efter lunchen åkte vi till grannbyn igen. Gumman plockade blåbär och tuggade i sig lite och fick så söta blåa fingrar, samtidigt som jag gick runt och lockade. Konstigt att grannarna har sett en katt lik vår där... men varje gång vi kommer dit finns ingen där.
Under tiden middagen lagades till tog jag en lång och välbehövlig varm dusch, för att gå ner i varv, få värme och ta ner stressen ett par nivåer. Efter det kändes det lite bättre. Vi busade runt lite efter maten, sen dags för bad, kvällsmat och lite tecknat. Nu sover gumman inför dagen imorgon. Hela familjen åker iväg tillsammans med farmor som barnvakt under tiden vi träffar läkaren.
Sen jobbar jag kväll samtidigt som jag tror att jag kommer ha svårt att skifta fokus.
Jag har varit hemma under veckan och känt mig så under isen, men jag måste ta mig iväg imorgon. Under veckan blir det utbildning och sen teamträff med jobbet, så jag kommer ha fullt upp. Dagtid ett ar veckor framöver så jag hinner leta Bönan under kvällarna när huset är tyst.
Men ändå... imorgon är det två veckor sen han försvann. Ikväll såg jag en hankatt här i krokarna igen... om min vän blivit bortjagad, så hur långt egentligen? Är det inom en radie på 400-500 m eller har han avvikit och är i grannbyn enligt tipset?
Kommer vi någonsin få se honom igen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar