Senaste nätterna har varit lite upp och ner och gumman har haft svårt att komma till ro. Natten till tisdagen hade hon ätit gröt en stund innan, men hon ville ändå inte somna fast hon var trött. Provade amma, men helt plötsligt ville hon inte alls utan visade på att hon ville upp igen. Efter en stund i soffan gick jag med henne till köket så fick hon sitta bredvid när jag gjorde iordning välling istället. Sen satt vi oss i soffan igen och lilla vännen drack över en dl och sen somnade hon mot kudden. Själv blev jag helt förtvivlad. Jag har ju varit stressad över att hon inte kommer hinna sluta amma innan våren....nu helt plötsligt fick jag panik av att hon aldrig kommer vilja amma mer. Inte helt i balans så fick jag ett tårkalas från ingenstans....sen somnade jag.
Igår igen så ville hon helt plötsligt inte ha välling på morgonen utan amma (??). Hon åt sina mål som vanligt. Morgongröt, sen lunch, fruktmellanmål, somnade efter amning i famnen och sen dags för middag. En middagsvila medan vi såg tv. Sen var hon uppe till närmare midnatt. Testade igen att ge henne välling när hon var uppe ett par timmar efter kvällsgröten. Det gick ner snabbt, men ändå kom hon inte till ro....förrän jag tog henne i famnen....jag tror både hon och jag kommer släppa taget snart, men ingen är nog riktigt beredd....
----------
Idag snöar vi inne. Det är en snöstorm utan dess like utanför fönstret. Ena kattgrabben var envis som synden iaf och gick ut en halvtimme. Nu är han närmast i chock på övervåningen och värmer sig.
Vår kattgumma har kommit ur vårtransen och nu är hon världens goaste igen, som sover på mig, bredvid mig och gärna under näsan. Äldsta kattgumman snarkar bakom ryggen medan jag skriver.
Av katterna kan man lära sig allt om att ta dagen som den kommer ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar